—-

Som utlandssvensk längtar man hem mycket med jämna mellanrum. Jag har bott i USA i mer än 7 år och de första 4 åren hade jag en ganska så stark hemlängtan året runt. Sverige var verkligen “hemma” för mig. Det räckte att julen började närma sig så var det kört, hem ville jag! Svensk jul är ju så speciell! De år jag inte kunde åka hem över jul överkompenserade jag istället med extra mycket sill på julafton trots att jag hatar sill. På så sätt kunde jag dämpa hemlängtan iallafall lite grann.

De senaste 2-3 åren har faktiskt jag inte längtat hem alls. Kanske lite runt jul, men det har inte varit så farligt som tidigare år. USA har äntligen börjat kännas som hemma, som en del av mig. Det är här jag bor nu och jag ska ingenstans. Istället har jag längtat efter besök från Sverige; besök från syskon, föräldrar, vänner och så många andra som aldrig besök mig i USA och som jag längtar så efter att få träffa. Jag har sex syskon men ändå har jag bara haft två av mina yngsta systrar på besök under mina 7 år här. Min mamma har visserligen besökt mig två gånger på 7 år, men min pappa har har aldrig varit här. Ingen kusin, ingen moster eller faster heller. Inte heller har en endaste kompis har besökt mig.

Det känns verkligen jättetråkigt. Jag tjatar, erbjuder till och med att köpa någons biljett, men får ändå inte besök. Själv har jag besökt Sverige fem gånger (!) de senaste 2 åren. Ju mer jag tänker efter gör det faktiskt jätteont att ha fått så få besök. Ska tilläggas att alla dessa människor jag saknar och vill ha hit, många av dem har både tid och råd och säger själva att de så gärna vill komma om och om igen. Men trots detta står gästrummet tomt år efter år (förutom ett årligt besök från mina två yngsta småsyskon som mer än gärna kommer år efter år).

Om jag ska vara riktigt ärlig gör det ont, riktigt ont. Vet inte riktigt vad jag ska göra åt det eller om jag ens borde göra något åt det. Borde jag inte ta det så personligt? Men jag saknar ju er! Vill visa er vårat hem, våra katter, shoppa järnet, käka feta amerikanska hamburgare tillsammans och bada i havet! Även om ni hatar det här kan vi skratta åt eländet tillsammans?! Personligen tror jag de flesta skulle älska USA och de anar inte vad de missar. Tänk vilka minnen vi skulle kunna skapa tillsammans!

Suck.

Själv letar jag anledningar för att få resa, men jag antar att de flesta har det bra hemma i Sverige och orkar inte ge sig ut på “äventyr” som en resa till USA:s västkust kan tänkas vara.

Men nu tror jag det är dags att sluta tjata. Är trött på att ständigt hoppas och istället bli besviken. Inga fler erbjudanden om betalda biljetter eller hjälper till med att leta resor som inte blir av. Istället spenderar jag min tid och pengar på de som faktiskt tar sig tid för att hälsa på mig!

Gonatt, världen!

1. Flytt / Husköp. Vi köpte radhus för ca 3 månader sen. Ett riktigt jäkla renoveringsobject. Gammalt, slitet och äckligt precis överallt, men med stor potential annars! De förra ägarna brydde sig om sitt hem och när de flyttade ut lämnade de en hel del skit efter sig. Efter mycket städande och renoverande (ja, av hantverkarna alltså:) av kök, badrum, helt nytt golv m.m. är vi halvfärdiga. Har uteplatsen och ett gästbadrum på övervåningen kvar. Det sista börjar vi jobba på i feburari nästa år. Älskar att vara husägare! Att plötsligt ha ett nyrenoverat radhus med 5 rum och kök (140m2), stort garage och uteplats känns så lyxigt! Nu saknas bara hunden

2. Green card! Fick äntligen mitt “riktiga” green card (alltså permanent uppehållstillstånd) nu i veckan. Gäller i 20år, I like it! Om ca ett år kan jag söka om Amerikanskt medborgarskap. Tycker ni jag ska söka? Dum fråga, klart jag ska!

3.  Allergisprutor. Började ta allergisprutor i juli i år mot katt, hund, damm, mögel, pollen m.m. Vet inte riktigt om jag känner som skillnad ännu. Märker väl kanske i vår om det har hjälpt mot pollen. Min kattallergi är ganska non-existant som den varit sedan vi skaffade katt.

Imorgon bitti flyger jag till Dublin, Irland för ett jobbresa. På fredag kommer jag till Sverige i 3 dagar, längtar! Var ett par år sedan jag hade ett “riktigt” julbord, så jag har bjudit in hela min familj till julbord på lördagen. Vi blir 15 personer, blir mysigt! Åker sedan hem tidigt på tisdag morgon. Min lillasyster kommer sen på onsdagen och firar jul med oss i vårt nya hus i USA.