MyLifeAfterSweden.com

Bitter

När blir man bitter?

Är det något man är från första början eller är det ett karaktärsdrag som växer fram med tiden?

Känner flera otroligt negativa och buttra människor. Ni vet dom där genomsura människorna som klagar på allt, ser ner på andra och uttalar sig negativt så fort någon annan verkar lycklig. Känner ni igen det? Tror ni det har att göra med avundsjuka eller kanske är dom i själva verket är realistiska?

Min vän Gellert sa för några månader sen då jag var hemma i Sverige att man måste bli av med alla surdegar i sitt liv. Jag tyckte det var så bra sagt! Buttra och sura människor påverkar mig otroligt mycket i negativ bemärkelse. Dom senaste åren har jag insett fördelarna med omge sig med positiva och optimistiska människor. Man blir ju so man umgås, brukar man säga, och jag själv är inget undantag. Jag kan ibland ha kort temperament och vara lite rädd för nya saker, men med folk omkring sig som inte hetsar upp sig eller fäller negativa kommentarer om folk som inte lever upp till deras standard känner jag mig verkligen så mycket gladare!

Tror vissa personer skulle behöva må bra av att ta ett djupt andetag och inse att allt inte är hela världen. Och att andras liv inte är någon som man alltid behöver kommentera, då vi har alla valt olika vägar här i livet och inget vägval är egentligen bättre eller sämre än någon annans.