MyLifeAfterSweden.com

Bloggkänslig?

Känner ni som jag att bloggen ofta blir lidandes när man är på lite dåligt humör eller inte känner sig på topp? Jag brukar nämligen tappa intresset för att blogga när jag är sur eller saker inte är som dem ska. Har känt lite så på sistone.

Har varit lite sur över att 2008 har börjat lite dåligt för oss. Förutom att en massa teknikprylar gått och dött på senaste tiden så blev min sambo av med sitt jobb i Fredags, vilket kom som en chock för oss båda. Och här i USA är det inte som i Sverige som då man har uppsägningstid på 1-3 (!) månader om man är fastanställd. Här får man gå direkt, på stuts! Så när sambon ringde mig ledsen i Fredags och berättade vad som hänt så var det det, han fick ta sina grejer och gå, typ. Så nu är det jobb-hunting som gäller, och jag assisterar.

Och igår kom ännu mer dåliga nyheter. Fick reda på av min familj att en av mina närmaste släktingar blivit plötsligt svårt sjuk i en svårbotad cancer-sjukdom. Snacka om att känna sig förhandlingslamad här på andra sidan jorden.

Så det börjar ju kännas som att 2008 inte började speciellt bra för oss. Kanske är det ett förändringens år, då allt händer? Jag vet inte riktigt, allt jag vet är att blogginspirationen sakta men säkert försvinner ju mer elände som ploppar upp här och där.

För att kunna blogga om dem senaste Digg-artiklarna och konstiga Amerikanska fenomen behöver jag nämligen vara på bra humör. Jag måste känna mig lite mer fri och bekymmerslös för att skriva om mest ingenting.

Har märkt att jag blivit allt för bekväm med Status quo i mitt liv, att allt bara är som det alltid är. Sen när någon eller något plötsligt går sönder faller bara allt. Och det är jobbigt att plocka upp bitarna, men jag ska försöka. Och när jag pusslat ihop det mesta igen lovar jag att jag ska blogga mycket mer igen